Hemligheterna bakom whiskybuteljering

Som ni vet måste whiskyn, efter att ha destillerats och lagrats (i minst tre år!), tappas på flaska innan den kan säljas i er favoritbutik! Vissa destillerier har sin egen tappningslinje på plats, till exempel Bruichladdich på ön Islay, medan andra föredrar att anlita externa leverantörer av både materiella, personella och ekonomiska skäl.

Under 1990-talet buteljerades endast 2 % av den whisky som producerades i Skottland som single malt, medan resten gick till produktion av blended whisky (se även typologi över olika typer av whisky). Denna andel har ökat markant sedan början av 2000-talet, men är fortfarande minoritär (cirka 10 % idag).

Reduktion och ABV (Alcohol By Volume)

Om din whisky tappas på flaska direkt från fatet utan att spädas med vatten för att uppnå en lägre alkoholhalt, kallas den för fatstyrka, eller på engelska ”cask strength” (om så är fallet anges detta alltid på etiketten). Alkoholhalten varierar naturligtvis beroende på lagringstid, fatstyp etc. och kan variera från 40° till över 60°! Vi rekommenderar att du tillsätter några droppar vatten efter eget tycke för att bäst kunna uppskatta aromerna.

De flesta whiskysorter som du hittar är dock buteljerade med en alkoholhalt på 40° efter reduktion. Varför? För det första kräver lagen en alkoholhalt på minst 40° för att produkten ska få kallas ”whisky”. Men detta val har egentligen ingenting att göra med tekniska eller hygieniska frågor, utan är ett politiskt beslut från 1917. Ju lägre alkoholhalt, desto större är dock risken att förlora aromerna från de mest känsliga (flyktiga) ämnena. Jämför själv mellan en whisky med 40 % alkoholhalt och en med 46 % alkoholhalt, så får du se skillnaden.

Chill-filtered? Un-chillfiltered? Vad betyder det?

Detta komplexa begrepp avser ett steg som kallas ”kallfiltrering” och som sker före buteljeringen. Det är en process som avlägsnar vissa ämnen som kan skada slutprodukten. I själva verket utförs detta steg enbart av kosmetiska skäl: en ofiltrerad whisky kan bli grumlig om man tillsätter vatten eller isbitar, en reaktion som konsumenterna inte uppskattar.

Det är också viktigt att notera att en whisky med en alkoholhalt på över 46° inte behöver genomgå detta steg med kallfiltrering, eftersom den högre alkoholhalten förhindrar fenomenet.

Men sedan några år tillbaka har uttryck som ”not chill-filtered” blivit allt populärare. Trenden med hantverksmässiga, ekologiska eller lokala produkter har gjort att kvalitetsbegreppet hamnat i centrum för konsumenternas förväntningar, och kallfiltrering, som eliminerade vissa aromatiska ämnen och därmed förändrade whiskyens djupa karaktär, betraktas nu som ett slags helgerån av älskare av den bärnstensfärgade drycken!

Officiell buteljering VS oberoende buteljering

När whiskyn väl har buteljerats delas den in i flera familjer: officiella buteljeringar (eller ”OB”) när den buteljeras under namnet på den destilleri som producerar den; och oberoende buteljeringar (eller ”négoce”) när den buteljeras via företag som inte själva äger något destilleri utan endast köper lager från dem. Några kända namn: Gordon & Macphail, Blackadder, Douglas Laing, Robert Graham, The Scotch Malt Whisky Society, The Whisky Agency…

Sedan några år tillbaka är oberoende buteljeringar särskilt populära och har betydande fördelar: de ger konsumenten tillgång till kvalitetswhisky till ett rimligt pris och är samtidigt en extra inkomstkälla för destillerierna.

Vissa buteljerare går ännu längre och köper destillatet direkt från destillationsapparaten för att låta det åldras i sina egna källare. Detta gör det möjligt för dem att tillämpa sina egna åldringsstrategier och marknadsföra unika whiskysorter som destilleriet aldrig skulle ha släppt ut på marknaden. En riktig höjdare för den nyfikna konsumenten!

> Se buteljerarna

Post Views: 7